Mille, ledsen :*( !
sitter på mitt rum, ett rum där två förälskade människor spenderat timma tillsammans, ett rum där dofterna ännu vilar, minnena och känslor ännu spirar men som nu inte känns det minsta samma. älsklingen har åkt hem och kvar sitter jag.
jag är nog glad att jag mår så som jag gör… det är iallafall ett tecken på att jag älskar och saknar honom något sjukt mycket. jag är glad att allt tvekande oh osäkerhet har försvinnit och att robbi varit vid min sida fast jag betet mig som jag gjort <3<3
fy fan va jag älskar honom, oh jag hoppas den tanke forblir så <3
jag undrar vad det var som fick mig att bli säker igen… till och med säkrare ?
jag vet inte, med jag vet vad vi gjorde då jag blev säker igen, vi pratade… ”lova mig att du skyddar dej om/när du ligger med andra killar [...] vill inte att du ska råka ut för oönskade barn eller bli smittad” … sen tände de till oh vi hade sex <3 känndes som första gången igen nästan<3<3<3 det var vid den tiden jag insåg att jag inte ville något heldre än att få vara tillsammans med älsklingen.
vet inte riktigt vad jag ska skriva mer… mycket som vill ut men kan inte mer. jag e glad nu 
oh hoppas älsklingen osså e de <3 han finns alltid där för mig <3
btw … räkna matte med honom var något jag gärna gör om! jag försökte verkligen och skrev om oh om oh om ..(vist ja lyckades inte ) men jag gav inte upp.- han motiverade mig. oh det kändes jätte bra när jag såg att han osså lyckades och kämpade <3<3
ha de fint <3
ÄLSKAR DEJ ROBBI<3<3<3 YOU WILL ALWAYS BE IN MY HEART LOVELY<3 vad som än händer oh hur framtiden än blir- jag lever iallafall här o nu. oh de e nu jag är lycklig <3