Bortträngning [redigera]
Ångestframkallande tankar, minnen och erfarenheter trängs undan.(Exempel: En kvinna som har fött ett barn använder sig automatiskt av bortträngning för att inte komma ihåg smärtan.)
Förnekande [redigera]
Vi vägrar acceptera obehagliga sanningar, därför håller vi oss kvar vid osanningen. (Exempel: När en man förlorar sin fru så vägrar han acceptera att hon är död, han tror inte på att hon är död.)
Reaktionsbildning [redigera]
En människa som har oacceptabla känslor för andra kan vända dessa till sin raka motsats. Ett vuxet barn som tvingas vårda sina gamla föräldrar, kan till exempel hävda att det är en väldigt liten uppoffring och att barnet älskar sina föräldrar, även om det undermedvetet upplever det som mycket ansträngande, och samtidigt har förbjudna önskningar om föräldrarnas frånfälle.
Rationalisering [redigera]
Den kanske mest lättidentifierade försvarsmekanismen. Misslyckanden beror på yttre omständigheter eller ett ointresse för att lyckas med uppgiften.(Exempel kan ett misslyckande på ett prov bero på att man var förkyld, eller om en konstnär får sitt konstverk förstört så säger han : Den var ändå inte ens fin.)
Projektion [redigera]
Att lägga över förbjudna känslor och egenskaper på andra. (Lisa säger att Anna är så elak jämt, fast i själva fallet så är Lisa elak.) Denna försvarsmekanism är oftast i själviska syften för att kasta bort skulden från oss själva genom att beskylla någon annan för det vi själva egentligen är.
Identifikation [redigera]
Motsatsen till projektion. Identifiation kan också kallas för introjektion. Det innebär att man smälter in det gestaltens ”jaget” med den jagbilden som man vill efterlikna. Man tar känslor eller egenskaper som finns hos någon annan och införlivar dessa med sig själv. Kort sagt så vill man likna någon annan och det brukar oftast vara föräldrar eller olika kändisar.
Förskjutning [redigera]
När en person upplever konflikt med eller ilska gentemot någon annan så kan den istället ta ut sin frustration på en annan part.(Exempel: Dålig-dag syndromen , en mamma skriker på sina barn att lägenheten är stökig fast den inte är det, för att hon har haft en dålig dag på jobbet.)
Konversionshysteri [redigera]
När psyket övergår ifrån en psykisk åkomma till en fysisk, som oftast skadar människan och kan få självmordstankar att övergå till agerande.
Självbestraffning [redigera]
Motsatsen till förskjutning . Man vänder känslorna mot sig själv genom att straffa sig själv . (Exempel: Skär sig, en som blivit sexuellt utnyttjad som barn blir prostituerad.)
Regression [redigera]
Man går tillbaka till ett tidigare stadium. En person kan handskas med en kris genom att ”gå i barndom”. (Exempel: Vuxna personer vid onyktert tillstånd kan bli flamsiga och barnsliga , apatiska flyktingbarn blir som bebis igen och kan inte tala eller äta själv.)
Isolering [redigera]
Man håller borta alla jobbiga känslor från tankeverksamheten, Man isolerar alltså det känslomässiga och har då byggt upp en mur mellan tanke och känsla.
Kompensation [redigera]
En person som upplever sig svagare på ett område kan istället ägna sig åt att bli starkare på ett annat område.(Exempel: En person som i det undermedvetna kan ha homosexuella tendenser, kan kompensera detta genom att vara överdrivet heterosexuell.)
Eskapism ”Dagdrömmeri” [redigera]
Verklighetsflykt eller dagdrömmeri. Man skyddar sig från den obehagliga verkligheten genom att tränga bort den under en längre eller kortare period.
Sublimering [redigera]
Våra sexuella behov är ett primärt behov som måste tillgodoses för att vi ska fungera normalt och ha psykiskt välbefinnande. Det är här sublimering kommer in i bilden. Sublimering var Freuds stora intresse, han menade att om det finns något i vårt psyke som vi har svårt att acceptera eller som samhället fördömer, flyttar vi energin till något som inte är konfliktfyllt.
Sublimering innebär att någon med en förbjuden önskan som rör sexualiteten, omvandlar det till något mer accepterat. Kanske kan detta göra så att människor låter sin sexuella energi uttrycka sig på andra sätt, exempelvis genom att gå i kloster, att be aktivt.
Humor [redigera]
Freud ansåg att sinne för humor är den största av alla försvarsmekanismer. Vi skämtar bort det mesta som är jobbig. Vi kan ju inte skratta och gråta sorgsenhet samtidigt. Skrattet gör att vi upplever en tillfällig frigörelse från ångesten och fruktan. Det är mycket ångestdämpade att kunna skratta i trängda lägen.
så ja … nu ska jag djupanalysera mig själv o mitt konstiga beteende. ibland e man glad att man pluggar samhällsinriktade ämnen 
…för just nu gör jag som jag alltid gjort- förnekar oh förtränger vad som just nu är jobbigt för mig.